Jaa ni läste rätt, gårdagen igår vet jag inte riktigt vad som hände. Belize vaknade vid 4 (brukar sova hela natten), kändes som att inget kunde trösta henne. Sambon gick upp och jag skulle få vila lite. Men icke.. måste skynda mig och så börjar jag kärkas, mitt från ingenstans.. Efter det mådde jag bra igen förutom att jag var fruktansvärt trött. Vet inte alls var det kom ifrån.. Stress kanske? Sömnbrist?
Idag ska vi träffa ett par kära vänner och åka till vallby friluftsmuséum med hennes tvååring och våran sömntuta, så just nu väntar jag mest på att hon ska vakna så jag får vicka i damen lite käk innan vi beger oss! :) Hon som aldrig sover med än 30 minuter i sträck numera ska självklart sova i evigheter bara för det haha!
Usch vad jobbigt att vara sådär trött och visst kan det bero på sömnbrist! Kram